Några av de saker du gör – eller inte gör – varje dag kan vara att sabotera dina ansträngningar för att bli hälsosammare. När du läser listan över dagliga vanor, var inte för hård mot dig själv och förvänta dig att du kommer att ändra alla dessa på en gång.
Nyckeln till framgång är att långsamt integrera förändring i ditt liv. Och om du gör ett snedsteg då och då, oroa dig inte – det är viktigare att du kliver på igen. I denna artikel diskuterar vi vad en ohälsosam livsstil är – och omvänt, vad en hälsosam livsstil är.
Ta en titt på dessa vanor för att se om det finns några ställen där du kan göra en hälsosam förändring.
Vad är en ohälsosam livsstil?
Enligt en studie i Archives of Internal Medicine definieras en ohälsosam livsstil som en livsstil där en person ägnar sig åt aktiviteter som är kända för att vara skadliga för ens hälsa, som att röka, inte träna regelbundet eller, äta ohälsosam mat regelbundet och inte bibehålla en hälsosam vikt. En ohälsosam livsstil kan variera mycket, och vissa kan avgöra att det är acceptabelt att vara lite ohälsosam då och då för livskvalitetens skull.
God hälsa är inte bara frånvaron av sjukdom eller sjukdom, det är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Det innebär att äta en balanserad kost, träna regelbundet, undvika tobak och droger och vila mycket.
Våra kroppar är som maskiner som kräver en balans av protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten för att hålla sig i gott skick. Få balansen fel och din hälsa blir lidande.
En balanserad kost innebär att du bara äter så många kalorier som du använder under dagen. Eventuellt överskott lagras som fett om du äter mer än du förbränner.
Dricker inte tillräckligt med vatten
Vatten står för 60 procent av vår kropp, så det är inte så förvånande att dricksvatten gynnar din totala kroppshälsa. Att hålla sig hydrerad hjälper till att hålla ditt minne skarpt, ditt humör stabilt och din motivation intakt. Att hålla jämna steg med dina vätskor hjälper din hud att hålla sig smidig, din kropp kyls ner när det är varmt, låter dina muskler och leder arbeta bättre och hjälper till att rensa gifter från din kropp via dina njurar.
Så, hur mycket vatten ska du dricka? Institutet för medicin säger att vuxna män behöver cirka 3 liter koppar vätska per dag; vuxna kvinnor behöver cirka 2. (Du får ytterligare cirka 0.5l vätska från mat.) Men eftersom en storlek inte passar alla, är det bästa sättet att veta om du är tillräckligt hydrerad att övervaka din urinfärg: om den är ljusgul (färgen på saft), betyder det att du dricker tillräckligt.
Äta sent på kvällen
Det finns ett par anledningar till varför du bör tänka på att flytta din middagstimme tidigare. Forskare misstänker att det längre tidsintervallet mellan måltiderna gör att kroppen kan bearbeta maten mer effektivt. Det finns en del forskning kring intermittent fasta (där du placerar ut dina måltider och äter i ett kortare fönster), som tyder på att det kan hjälpa till med viktminskning.
En annan anledning är att du kan sova bättre: enligt National Institutes of Health kan måltider på sena kvällar orsaka matsmältningsbesvär som stör sömnen.
Dessutom äter de flesta av oss inte morötter och äpplen sent på kvällen – vi söker efter snacks som inte nödvändigtvis är de hälsosammaste valen.
Får inte tillräckligt med motion
Fysisk aktivitet har massor av hälsofördelar. Det gör att du inte bara ser bra ut och mår bra, utan att träna regelbundet kan hjälpa dig att gå ner i vikt och öka din energi. Att träna regelbundet kan också hjälpa dig att leva längre. Dessutom håller träning ditt hjärta friskt; minskar risken för vissa typer av kroniska sjukdomar, såsom bröstcancer och vissa aggressiva former av prostatacancer; förbättrar blodflödet till din hjärna, håller dig skarp; och hjälper till med blodsockerkontroll.
Vuxna bör sträva efter minst 150 minuters fysisk aktivitet med måttlig intensitet, såsom snabba promenader, varje vecka, plus 2 eller fler dagars muskelstärkande aktivitet eller 75 minuters intensiv aktivitet (t.ex. löpning) och 2 eller fler dagars aktivitet motståndsträning.
Snåla med sömnen
Du vet att sömnbrist är ett stort nej-nej, men varför-vad är grejen? Forskning visar att det kan påverka en hel del saker om du inte får tillräckligt med sömn: det kan äventyra ditt immunförsvar, ditt omdöme och din förmåga att fatta beslut (du är också mer benägen att göra misstag) och din hjärthälsa. Att ha sömnbrist kan ge upphov till depression och göra det svårare för dig att gå ner i vikt om du bantar – och mer sannolikt att du kommer att ge efter för den där söta frestelsen imorgon.
Sikta på att få omkring 7 till 8 timmars sömn varje natt, även om det inte finns något magiskt tal, säger National Sleep Foundation, så lyssna på din kropp och försök få den mängd sömn som din kropp behöver för att fungera som bäst.
Äter för mycket natrium
Vi äter i genomsnitt cirka 1 000 mg mer natrium varje dag än vad vi borde. Ett av de enklaste sätten att minska ditt natriumintag är att laga mat hemma med färska ingredienser. Restaurangmat och processade livsmedel tenderar båda att vara mycket höga i natrium. För att minska ditt natriumintag ytterligare, försök att förstärka smaken på mat som tillagas hemma med örter och kryddor snarare än salt.
Att välja livsmedel för att de ”låter hälsosamma”
Fler och fler livsmedelsmärkningar har idrottshälsofördelar på sina etiketter. Om sådana påståenden lockar dig, vet att bara för att en produkt saknar fett eller gluten eller kolhydrater betyder det inte nödvändigtvis att den är hälsosammare.
Till exempel levererar fettfria produkter ofta mer socker än sina motsvarigheter (och många helfettsalternativ är det hälsosammare valet). Undvik att bli lurad av ett hälsosamt etikettpåstående genom att jämföra näringsfaktapanelerna och ingredienslistorna mellan märken i samma livsmedelskategori. Det är värt att påpeka att några av de hälsosammaste matvarorna i mataffären inte har några förpackningar eller varumärken som frukt och grönsaker.
Livsstilssjukdomar är sjukdomar som orsakas av människors dagliga livsstil. Vanor som hindrar människor från att vara aktiva och driver dem mot en stillasittande livsstil kan leda till en mängd olika hälsoproblem, inklusive kroniska icke-smittsamma sjukdomar med livshotande effekter.
Dessa störningar ansågs en gång vara sjukdomar i industrialiserade länder, eller ”västerländska sjukdomar” eller ”överflödande sjukdomar”, men de klassificeras nu som icke-smittsamma och kroniska sjukdomar, som ingår i kategorin degenerativa sjukdomar. Kronisk sjukdom kan leda till förlust av självständighet, år av sjukdom eller dödsfall, såväl som en betydande ekonomisk belastning på sjukvårdssystemen.
Mottagligheten för olika sjukdomar antas påverkas av kost och livsstil. Vissa kroniska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, stroke, diabetes, fetma, metabolt syndrom, kronisk obstruktiv lungsjukdom och vissa typer av cancer, har riskfaktorer som liknar långvarig exponering för tre modifierbara livsstilsbeteenden: rökning, ohälsosam mat och fysisk inaktivitet eller brist på eller överdriven träning, vilket kan öka risken att drabbas av vissa sjukdomar, särskilt senare i livet.
Under senare delen av 1900-talet började människor i många västländer konsumera mer kött, mejeriprodukter, vegetabiliska oljor, tobak, sockerhaltiga livsmedel, sockerhaltiga drycker och alkoholhaltiga drycker. Människor hade också mer stillasittande livsstil och hade högre fetma. Efter denna näringsmässiga justering började andelen tjocktarmscancer, bröstcancer, prostatacancer, endometriecancer och lungcancer att öka.
Människor i fattiga länder har lägre risker för dessa cancerformer eftersom deras kost fortfarande är starkt beroende av stärkelsehaltig mat med lågt sockerhalt och lite kött eller fett. Användning av tobak och alkohol är inte de enda orsakerna. Vuxna kan utveckla livsstilssjukdomar till följd av beteendepåverkan. Arbetslöshet, en farlig livsstil, en dålig social miljö, arbetsförhållanden, stress ökar alla deras chans att drabbas av en av dessa icke-smittsamma sjukdomar.
Förebyggande av icke-smittsamma sjukdomar avser behandlingar eller aktiviteter som försöker minska risken för att en sjukdom eller sjukdom påverkar människor.
Barn kan undvika livsstilssjukdomar om deras föräldrar vägleder dem i rätt riktning, eftersom tidiga beslut och påverkan i livet kan få långsiktiga konsekvenser.
Tobaksrökning kan minskas för att minska risken för livsstilssjukdomar. Till att börja med beordrade den australiensiska regeringen enkla förpackningar för alla tobaksprodukter och höjde tobaksproduktionskostnaderna. Fetma kan undvikas genom att leda en balanserad livsstil som inkluderar en hälsosam kost och motion. En ny livsstilsförändring kan börja med 30 minuters måttlig aktivitet per dag eller 150 minuters träning med måttlig intensitet varje vecka.
Måttlig träning kan vara allt från en rask promenad till ett dopp till en cykeltur, eller det kan vara så enkelt som att klippa gården eller städa huset. Studier har dessutom visat att träning i tidig barndom kan minska risken för att få metabola sjukdomar senare i livet.
Att sluta röka, sänka sitt intag av alkohol, bearbetat kött (som bacon och korv), rött kött (som svin, nötkreatur och lamm), fet mat och ägna sig åt daglig träning kan alla hjälpa till att förebygga livsstilssjukdomar. Ny forskning tyder dock på att att äta obearbetad mat kan hjälpa till att undvika återkommande luftvägsinfektioner hos ungdomar.
Eftersom de är obearbetat nötkött, kan gröna grönsaker och hela mejeriprodukter vara fördelaktiga jämfört med bearbetade dieter. Till skillnad från andra sorter av rött kött har nötkött potential att vara fördelaktigt för ens hälsa. Överdriven konsumtion av dessa livsmedel kan vara skadligt för ens hälsa. Vissa livsmedel och aktiviteter bör konsumeras med måtta, som att röka och dricka.
Rökning är en aktivitet som direkt sänker hälsan hos en människas andningsorgan och relaterade system. Enligt Centers for Disease Control and Prevention skadar rökning nästan alla organ i kroppen och ökar chansen att utveckla lungcancer och hjärtsjukdomar. Rökning kan vara en del av en ohälsosam livsstil eller inte, men det är aldrig en del av en hälsosam livsstil.
Träning är viktigt för kardiovaskulär hälsa, övergripande hälsa och viktupprätthållande. Regelbunden ansträngande träning bränner kalorier och stimulerar muskelvävnaden, vilket leder till en bättre muskelsammansättning och lägre totalvikt. Att vara överviktig lägger överdriven stress på leder och ben, samt ökar risken för diabetes och hjärtsjukdomar.
Maten som en person äter, både vad gäller kvantitet och kvalitet kommer att påverka kroppsvikt och sammansättning. Hälsosam mat som frukt och grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som kroppen behöver.